Tänkte då att jag för första gången nånsin i mitt 32 åriga liv skulle börja blogga lite  

Många är vännerna som varit på mej om att jag borde börja blogga,men som jag alltid sagt.HUR ska jag ha tid?

Men nu när jag ligger sängliggandes med beodrat sängläge på en sjukhussal på förlossningen på kalmar BB kommer jag ha all tid i världen.Och det kan kanske tom bli ett roligt tidsfördriv  

Men först en kort info om mej  

Lever tillsammans med min älskade sambo Alexander som utan tvekan har varit mannen i mitt liv sen första gången jag såg honom,har jag aldrig tvivlat på våran kärlek.

Jag blev så galet kär efter vårt första möte  

Har aldrig trott på kärlek vid första ögonkastet,men det ändrade sej i augusti 2006  

Vi har varit ett par i drygt 4 år & förlovade i 2,5 år.

Självklart ska vi gifta oss så fort tid & tillfälle finns.

Vi flyttade ihop ganska omgående efter att vi blev ett par.

& ett år senare byggde vi ett nytt hus där vi numera bor & lever tillsammans med älskade gossarna Malte & Max & våra två katter Tjollan & Findus    

Malte är min 8 åriga son sen ett tidigare förhållande,han bor hos mej heltid & hos sin pappa varannan helg.Malte är en underbar blond kille med stora blåa busiga ögon.Han är också full av energi & har ett hjärta av guld som ömmar för alla nära & kära.Hans stora intressen här i livet är sin motocross & sin BMX.Fick han välja skulle han leva på dessa två fordon dygnet runt  Malte är mitt första barn & kommer alltid ha en mycket speciell plats i mitt hjärta  

Max är Alex & mitt första gemensamma barn,han är nu 1 år & 9 månader gammal.Vi kände ganska snabbt att vi ville ha barn tillsammans så  knappt två år efter att vi träffats var jag gravid med Max.Graviditen fortlöpte bra men förlossningen slutade med ett akutsnitt.Pga av att mitt bäcken var för trångt,så han trängde aldrig ner i bäckenet.Hans första fem månader bestod av en kolik som inte var av denna värld.man kan väl säga att han skrek sej igenom dagar som nätter i fem månaders tid.Tom barnläkarna på barnkliniken hade inte skådat ett barn med sådan frukstansvärd kolik  

Men sen hände något,allt vände han blev typ världens snällaste & nöjdaste bäbis.

Sen han var ca sex månader har han sovit varje natt tolv timmar i sträck,han äter allt,allra helst fetaost & gurka,han är glad & nöjd för jämnan.

Som dagispersonalen säger..avdelningens gladaste kille  Han är otroligt lik sin pappa utseendemässigt.Tjockt brunt hår med underbart vackra bruna ögon.Det Max älskar & helst vill göra dygnet runt är att åka omkring på sina bobbycars & sparkmotorcyklar  

Och nu fortsätter med graviditet nummer tre som jag befinner mej i just nu.

Skulle ljuga om jag sa att det var en planerad graviditet,men visst vi är vuxna människor & var väl medvetna om vad som kan hända när det inte är ända mot ända så att säga    Men vi blev förstås ändå mycket glada, även om vi kanske tyckte det var lite tajt efter Max eftersom han bara var drygt året när jag blev gravid igen.Men från första stund kände jag att det var en tösabit i magen,vilket även ultraljudet i vecka 20 visade  Med grabbarna mådde jag skit rent ut sagt,jag kräktes dygnet runt till vecka 21 & var så olidligt trött,det enda jag tänkte på var när jag skulle få gå & lägga mej igen så fort jag stigit upp på morgonen.& viktuppgången slutade på 32 kg båda gångerna  Men denna gång var det bara kräkningar till vecka tolv.Och för övrigt har jag knappt märkt av graviditen utan mått helt fanstastiskt.Och viktuppgången är bara 12 kilo nu i vecka 32.Så för mej har skillnaden varit enorm på pojk/flickgraviditer  

Men så hände något,i fredags påbörjade jag min efterlängtade havandeskappenning.nu skulle här mysas i sex veckor innan det planerade snittet skulle ske den 18 januari.(Planerat snitt pga för trångt bäcken)så att det inte skulle behöva sluta i akutsnitt igen.

Jag skulle fixa julklapparna till nära & kära,julbaka,luncha,fika,mysa med mina vänner som är så svårt att få tid till i vardagen.

Jag skulle boa tills det var dags för snitt helt enkelt,för sen skulle ju tidsbristen bli stor.Med tre barn varav två i så nära barn skulle jag väl va glad om jag ens hann borsta tänderna eller håret på mej själv  Så allt skulle vara klart & cleant till den 18 januari,det hade jag bestämt!

Efter en mysig kväll med idol & cirkus möller & god mat med hjärtat gick vi och la oss runt elva.Men strax därefer vaknade Max & kräktes ner hela sej själv inkl sin säng.Så upp och tvätta honom & ta bort spyor & spysängkläder & sen i säng igen vid 01.Va i vanlig ordning uppe & kissade en gång i timmen,till klockan fyra då det var dags igen.Men då var det även dyblött i sängen,& på vägen till toa blev det en flod att vatten.Jag kom väl i chock,fattade inte att det var vattnet.Herregud det var ju 8 veckor för tidigt!Efter fem minuter med vattnet rinnandes i toastolen gick det upp ett liljeholmens  Gick in till älsk & sa att vattnet gått.Han liksom bara va va har det?men då måste du ringa förlossningen NU.Så sagt & gjort.Order var förstås att komma in omedlbart med ambulans helst.Vi valde dock att köra själva men var beredda på att få ringa ambulans under färdens gång.

Malte befann sej hos sin pappa & hans sambo under helgen.Men Max vad gör vi med han?

Mamma & pappa befann sej i helsingborg över helgen,svärmor var barnvakt över natten med min svägerskas lilla tös.Så svärfar fick komma & rycka in,vilket för övrigt gick jättebra  

Väl inne på förlossningen kontrollerade dom bäbisen med ctg.vilket var finfina hjärtljud.SKÖNT!Sen blev det ultraljud där det visade sej att allt vatten gått & att tösen vägde 1964 gram för dagen  I 90 % av fallen där vattnet går såhär tidigt beror det på att man fått en infektion.I dom andra 10% vet dom inte.Och som det ser ut nu så tillhör jag dom där 10%.Träffade överläkaren idag igen som berättade att proverna just nu inte visar någon spec infektion eller spec höga värden.Men dom slutgiltiga svaren kommer imorgon.

Men jag får antibiotika flera gånger om dagen både i tablettform & intravunöst,samt två kortisonsprutor för att påskynda bäbis lungutveckling.Kommer jag att få ett värkarbete kommer det ske ett snitt omedelbart eftersom dom inte kan hindra värkar nån längre stund ändå.Eller om jag eller bäbis på nåt sätt mår dåligt.Dom kör ctg med jämna mellanrum & allt ser fint ut.

Läkarnas förhoppning är att dom ska kunna behålla henne i magen till vecka 34+0,vilket är den 20 dec!För då har hon hunnit lägga på sej lite hull & framförallt kommer hennes lungor fungera bättre & hon kanske slipper ligga kopplad till andningsmaskinerna i kuvösen hela tiden.Så ju längre hon kan stanna i magen ju kortare tid kommer vi behöva stanna på prematuravdelningen NEOvaggan.Men dom släpper inte hem några barn innan vecka 36+0 och där är jag den tredje januari ca.

Så innan dess kommer jag inte härifrån det är ett som är säkert.Jag frågade läkaren igår om det fanns möjlighet till lite permission men det var det inte tal om,du kommer inte härifrån förrens du är fölöst var svaret.

Jag är beodrat sängliggande ryggläge tills det blir dags för snittet vilket kan bli om TRE veckor,är knappt så jag fick sitta upp när jag ska äta ens.Men hur lätt är det att äta liggandes?Sätter jag väl i halsen & kvävs på kuppen  

Men ärligt talat vet jag inte hur jag ska klara dag ut & dag in i denna vita tråkiga sjukhussal?Visst det är egen sal & säng till alex så han kan sova över när han vill & kan.Tv fick jag in igår med,vilket kan fördriva tiden till viss del iaf.Men en väldigt rastlös person som jag är & full med energi & myror i baken,är det rena rama tortyren att tvingas ligga still  

Men värst är att inte få vara hemma med min älskade familj.Är ju van att tillbringa hela min lediga tid med barnen & kärleken.Är aldrig ifrån barnen förutom under jobbet.

Och nu när Max skulle fira lucia på dagis för första gången,vi skulle dit hela familjen på morgon & drop in fika & klä honom i en liten pepparkaksdräkt.

Och Malte som har julfest som vi alla skulle gå på  

Och för att inte prata om julen,att inte få fira den med dom jag älskar mest.Det är väl det som svider i modershjärtat mest  

Men som överläkaren sa om bäbis kommer innan & mår skapligt,så kommer jag få permission att åka hem till min familj i små perioder.

Då tar neopersonalen hand om lilla skruttan,för det är väldigt viktigt för hemmavarande barn i denna situaion & framförallt i Max ålder att få bibehålla kontakten med sin mamma i mesta möjliga mån  

Nu har min älskade mammi & pappi varit här ett par timmar & hälsat på  

Malte befinner sej i hjortberget fick jag veta nyss av hans pappa  

Medans Alex & Max är på julbord på corallen med svärisarna,åh som jag hade längtat efter detta gudomliga julbord istället fick lunchen bestå av sjukans schnitzel & potatis  

Men så kom ju mammsi med julmust & godis & livet blev genast lite bättre igen  

Nu får det vara färdigbloggat en stund då jag ska ta mej en kopp te & läsa nya numret av MAMA som love hade med sej igår.

puss & kram på er alla fina  

 

Josefine Harrysson

5 december 2010 18:38

Va fint skrivet Melinda, blir helt rörd.
Jobbigt att vara ifrån sin familj så, du kan inte sluta tänka på dom o dom kan inte sluta tänka på dig, förstår att det är jobbigt men det är samtidigt väldigt vackert...

melinda

5 december 2010 19:53

tack,vad söt du är som lämnade en kommentar till mitt livs första blogginlägg.betyder jättemkt att det finns människor som bryr sej & förstår hur jobbig en sådan här situation kan vara=)kram på dej.

 

Sofia

5 december 2010 22:53

Har nu läst och jag förstår att du hellre vill vara hemma hos dina fina killar än att ligga på sjukhuset.

Kikar in igen för att se hur det går för dig.

//Sofia

http://www.3barnsmamma.bloggplatsen.se

melinda

5 december 2010 22:58

så roligt med en ny läsare=)ja du får gärna följa mej på min resa genom denna något annorlunda situation.
ska kolla in din blogg också=)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har nu varit hemma i fem underbara dagar.Har förstås åkt in till BB varannan dag för kontroll av ctg,crp,blodtryck m.m. Allt har sett jättefint ut.   Men så i natt har hon bökat & stökat nåt så fruktasnvärt,har inte sovit en blund nästan på...

Imorse kom Jessica,Timmy & lilla Emmie & hämtade mej klockan åtta. Dom skulle in till kalmar & fixa pass,så då passade jag på att åka in med dom eftersom jag skulle infinna mej på BB klockan nio.   Det togs Ctg,crp & temp som alla visade lysand...

Hej alla fina & alla ni hundratals som följer min blogg.   Har hänt mycket sen igår,igår var dagen då jag ev skulle få permiss över dagen efter 7 dygn inlagd.Dagen då jag skulle få komma hem & umgås med familjen.   Alla prover & ctg var bra,g...

Vaknade kl sju i morse,trött efter en natt med usel sömn.   Låg & tänkte & funderade på hur dom troligen hade det hemma just nu vid denna tidpunkt...   Eftersom Alex alltid börjar jobba före mej så har han alltid ganska exakt åkt,när min kloc...

Dagen har hittils varit som alla andra,prover har tagits & visade alla bra resultat. Dom vita blodkropparna var ingen infektion,utan en graviditetsåkomma helt enkelt,skönt.   Hennes CTG var fint me.   Men så kom min underbara & bästaste öve...